Du har eventuellt nåtts av studenter på sociala medier som använder denna studieteknik. Det du däremot kanske inte visste är att tekniken stått som en stabil metod genom många årtionden.
The Feynman Technique, uppfunnen av och döpt efter den amerikanske fysikern och Nobelpristagaren Richard Feynman (1918-1988), har hjälpt studenter över hela världen att nå sina mål.
Men vad är det då som gör den så populär? Vad är det som gör att den fortfarande används av unga elever födda långt efter Feynmans tid?
Mest troligt beror det på att den utgår ifrån en väldigt sann tanke: “Om du inte kan förklara något enkelt, förstår du det inte tillräckligt bra.”
Att förklara komplexa saker på ett enkelt och pedagogiskt sätt var Feynman nämligen mästare på. Förutom hans vetenskapliga bidrag inom kvantmekanik och elektrodynamik – är det hans exceptionella förmåga att förklara vetenskapliga koncept på ett enkelt sätt som lämnat starkast avtryck hos allmänheten.
Det är också en stor anledning till att vi fortfarande pratar om honom än idag. Och det kan vi vara glada för.
För The Feynman Technique lyckas både vara extremt effektiv samtidigt som den är enkel att använda sig av.
Den passar till alla ämnen, men är extra användbar för uppgifter där du behöver förstå och komma ihåg något riktigt bra, som inför en skrivuppgift eller en redovisning.
Den handlar kort och gott om att förklara ett ämne som om du undervisar någon annan. På så sätt tvingas du till en djupare förståelse genom att du: 1. Skapar en egen sammanfattning över ämnet. 2. Märker var du saknar kunskap om det.
Det hjälper så klart att förklara inför en klasskompis eller förälder, men fungerar även alldeles utmärkt på egen hand. Nedan ska vi bryta ner ett konkret exempel för tillfällen då du pluggar själv:
Steg 1
Ta ett papper och skriv rubriken på ämnet som du ska träna på.
Steg 2
Förklara det med ett enkelt språk. Språket ska vara så enkelt att någon annan, helt utan förförståelse, skulle kunna ta till sig informationen. Lägg även till konkreta exempel i dina förklaringar.
Steg 3
Identifiera var dina kunskapsluckor ligger. Det vill säga: Vad har du svårt att förklara? Vilka koncept tog extra lång tid? Återgå sedan till studiematerialet och fräscha upp kunskapen inom dessa områden.
Steg 4
Se över alla ställen där du använder komplicerade termer, och utmana dig själv att skriva om dem till ett enklare språk. Här är det hjälpsamt att låtsas att du måste förklara till ett barn. Barn ställer ofta frågan ”varför?”, till varje ny information som de får höra. Om du inte kan svara på varför, betyder det helt enkelt att du inte förstår materialet tillräckligt väl.
De första gångerna du testar The Feynman Technique kanske känns lite konstiga. Men ganska snabbt kommer du vänja dig och inse vilken fördel metoden har över att bara försöka memorera stycken ur textböcker. Metoden är nämligen ett tydligt exempel på aktivt, djupt lärande – som gör att kunskapen fastnar på ett bättre sätt.
PS! Metoden rimmar väl med undervisningen på Tekniska Gymnasiet. Här jobbar du mycket med aktivt och verkligt lärande. Du stärker den teoretiska kunskapen med konkreta exempel, praktiskt skapande och verkliga projekt. På så sätt utvecklas du på flera plan samtidigt.
Vill du också bygga stor kunskap och lära dig teknik på riktigt? Sök till Tekniska Gymnasiet här.
